Nyhamn 4 oktober 1882" Kära vän och broder! Hjärtligt tack för brevet som jag bekom i slutet av förra veckan. I det brevet ser jag att du lever och mår gott, samt att du fortfarande älskar mig, vilket är mycket roligt att veta. Blott jag inte vore så obestämd som en västan vind, vilken vänder sig flera gånger om dagen. Men jag vill tro på att en dag skall även jag, som så många andra, kunna bestämma mig. Det tycks att jag som har funderat så länge borde komma till visshet. Men jag står än på samma plats.. snälla du förlåt mig men jag vågar inte ge mitt ja än.. " Din vän och syster, Brita. Hon är min morfars farmor. Brita Karolina Nilsdotter född 1859. Och breven mellan henne och hennes blivande man Isak Svensson hade rest mellan deras respektive hem i Jämtland och Hälsingland sedan Januari 1882. Ja kanske ännu längre… Brita kom ifrån en fin familj i Sunne i Jämtland och var långt tillbaka i släktleden släkt med flera generationer av Kungar och Drottningar på Isle av Man under den tiden då det tillhörde Norge. Och visst är hon skön som en drottning? Jag ser en stolt och trygg kvinna på bilden och förstår Isaks innerliga kärlek till henne. Framför mig på bordet ligger alla de brev som Brita skrev till min morfars farfar Isak under perioden jan 1882 - okt 1883. Min moster Birgitta visade mig en gång alla dessa brev och jag försökte med hennes hjälp att tyda orden mellan det förälskade paret. När min yngsta son Isak döptes fick jag breven för att en dag kunna ge dom till honom. Tyvärr så avslöjar inte breven hur de träffades men av vad jag förstår är de verkligen förälskade men kan av olika skäl inte träffas. Och Brita är rätt svårflörtad medan Isak bedyrar sin kärlek redan i de första breven jag läser. Med flera utropstecken börjar han breven med " Ömt älskade Britta!!!" Vem var då Isak Svensson? Jo han var född 1854 och var gästgivare och satt på en liten släktgård tillika Gästgiveri som hette Skaffars i Färila. Färila ligger norr om Järvsö och gården skulle finnas i samma familj i över 130 år. Ja fram till 1932. Ordet Skaffare kommer av att Isaks farfar farfar Anders Skaffare inte bara var soldat och sockeskräddare utan även riktigt duktig på att " Skaffa" fram det som bygdens folk behövde. När Anders Skaffare dog bara 41 år gammal, startade hans änka Gertrud ett gästgiveri på gården för att kunna försörja sig och familjen. Namnet blev Skaffars. Den gård där min morfar en dag skulle födas. Så vad hände med Brita och Isak? Av ett brev daterat ett år senare, den 14 oktober 1883, börjar Brita sitt brev med: " Min dyrt älskade Isak!! " Hon berättar att hon skriver just på denna dag för den är speciell för dom båda. Och att hon gärna ville skriva till Isak just då. Det står, " Jag vill hålla vad jag lovade och skriva på vår första hyllningsdag. Vi är på varsitt håll. Men hjärtan möts på samma ställe och då är det ju bra." Så när jag går tillbaka till hennes brev ovan som är daterat ett år tidigare, den 4 oktober 1882 så behövde hon alltså bara 10 dar till på sig för sitt ja. Den 24 oktober 1883 svara Isak, " Jag börjar nu få en sådan innerlig längtan efter att få tala med dig att jag inte vet vad jag ska göra med dagarna som är kvar innan jag får resa till att möta och för evigt behålla min " Brud". Din Isak ." Brita och Isak gifter sig den 6 november 1883 i Jämtland. Dom får sin första son Svante Nicolaus 11 oktober 1884 men Svante dör redan bara 1 år och 3 månader gammal den 11 januari 1886. Då är Brita höggravid med deras andra barn och sorgen måste varit total. Den 26 Mars 1886 föds Nils Viktor Emanuell men komplikationer uppstår. Brita slutar inte blöda. Isak tar henne med häst och vagn mitt i kalla marsvintern för att komma till läkarna i Hudiksvall. Men han hinner inte fram. Hans älskade Brita dör i hans armar och hemma väntar en liten pojke som aldrig någonsin kommer minnas sin mor. Isak har nu både förlorat sin son och sin älskade "Brud". Brita och Isak fick fyra år tillsammans men bara drygt tre där dom faktiskt levde tillsammans på gården Skaffars i Färila. Kärlek dom emellan var stark och innerlig. Som han väntat på sin brud, bara för att förlora henne en kall dag i mars. Hon blev 27 år. Isak gifte aldrig om sig. Och levde tills han blev 77 år gammal.
