I går kväll kände jag mig ledsen. Jag kunde inte urskilja vad det var men ni som har mycket kvinnliga sidor i er vet att den där känslan kommer lite titt som tätt. Jag la mig ner och lyssnade på mantra musik och la en hand på mitt hjärta och en på min mage. " Prata med mig..." viskade jag till min kropp. Och det kanske låter konstigt men vi kan faktiskt " prata" ( läs känna) in vad vår kropp behöver. Om vi ger oss tid att lyssna. Och det kom två saker väldigt tydligt. 1. Jag var rädd. Rädd att bli sårad och jag visste varför. Men det kommer jag prata om vid ett annat tillfälle. 2. Jag har för mycket socker i kroppen. Jag är fullt medveten om att jag senaste månaden haft svårt att hålla mig till balansen 80/20 när det gäller mat. Det har snarare varit 50/50 och där mycket av sockret kommit från vitt bröd, choklad av den ljusare ljusare sorten och lite annat smått och gott. Så jag gjorde en deal med min kropp att ta ansvar över sörjan och börja nästa morgon. Alltså idag. Jag andades djupa andetag och bad om diksha till mig själv. Jag kopplade upp mig på den plats som betyder så mycket för mig i Indien. Oneness Temple i Varadaiahpalem, Andhra Pradesh. Och jag bad om att få rent gyllene ljus till att läka min kropp. Ja det kanske låter konstigt för några av er men det här är den jag är och det jag tror på. Så är det bara. Min kropp fylldes efter en stund med så mycket kärlek. Och jag somnade in. Jag vaknade redan klockan 06.30 men fick vänta på morgonljuset innan jag begav mig iväg på min cykel. Jag har inte cyklat på flera veckor men nu längtade jag ut till ljuset. Jag pussade på mina barn och gav mig iväg. Fortfarande med Shantalas musik i öronen. Det var en fantastisk morgon. På vägen tillbaka stannade jag till på Balanga för att få en kopp kaffe med mandelmjölk och deras super juice. Synlig och nyttig. Jag kände att gårdagens lilla meditation gjort sitt och jag kände mig peppad och glad. Och den där lilla stunden för mig själv är så viktig. Santa Catalina börjar vakna, solen skiner och folket ger sig ut till sina favorit kaffe för en kaffe. Morgonens bästa stund. Min syster Kristin skriver just nu en bok om morgonens rutiner. Kommer bli toppen. Bilder av Katarina Di Leva. När jag kom hem var alla vakna och Bodhi ville ut. Så vi tog en promenad han och jag och köpte nybakat bröd till Isak som var vrålhungrig efter gårdagens crossfit tävling. När jag kom hem igen hade Love gjort en smoothie på de avocados som vi plockade i fredags. Den innehöll: Avocado, Sharonfrukt, super grön grönsallad, mango, grönt te ( flytande) , moringa, Maca och ett super grönt pulver. Hon var så söt när hon gav mig den. Hon sa, " Mamma den är super nyttig! Det är bra om du tänker på det när du dricker den för... den smakar därefter." Men jag tycker den var super god. Jag älskar när det smakar natur. Titta vad vackra avocado kärnorna är och hur krämig smoothieb blir av avocadon. Ja ni det var min morgon. Börjar man tidigt hinner man med den där lulla ego tiden som är så viktig. Nu har vi gjort grönt te som kommer ifrån ett berg i Kina och nu ska jag nog klara mig till kl 13. Jag försöker alltid bara dricka fram till lunch när jag kör min utrensning av socker. Och te är utmärkt att fylla kroppen med när man börjar bli sugen. Jag har gjort en egen blandning av kinesiska gröna teer som jag ska ha under veckan. Viktigt att komma ihåg att vattnet får inte var mer än 80 grader och dra i två minuter. Annars blir det för starkt för njurarna. Nu ska jag plantera mina avocado kärnor och sedan sätta ihop de yogaretreats vi ska ha nästa år uppe på den lilla citrusgården vi plockade dom på. Det kommer bli magi! Kan du tänka dig att åka till Mallorca nästa höst och komma hem med en lugn själ och en kasse apelsiner som du plockat själv? Ljuvligt! Kommer snart på hemsidan. Vill du dit redan nu så kan ni som har min Mallorca bok titta i den i kapitlet från Bergen. Det är där vi är. Namaste!
