Jag kom precis ut från en bastu. Jag sov inte någonting igår kväll på grund av tusen tankar och oro. Det finns mycket i denna mammas / kvinnas / yogalärares och livscoach huvud och hjärta. Ibland är det svårt att vara klok och smart i alla riktningar. Ibland vill jag bara vara liten och viska "Jag vet inte vad jag ska göra, hjälp mig. "Men det som är bra med att vara 51 och att ha levt hälften av sitt liv är att du vet att du hittar lösningar och kommer ut på andra sidan. Jag vill försöka söka minsta möjliga motstånd. Och om du vill uppnå det behöver du acceptera andras synpunkter och tankar. Och inte slåss för att ha rätt. Lite känslan av att " Jaha du tänker sååå.." Och låta det vara där. Någon visar dig vem dom är. Acceptera, stanna kvar eller gå. Så jag började dagen med att ta ansvar över mina felaktiga handlingar och mina motargumentationer med att säga "Jag är ledsen, förlåt mig. "Och när du verkligen menar det med hjärtat lyssnar universum. Sedan tog jag ansvaret för vad jag verkligen vill ha i mitt liv och vem jag vill vara. Jag vill inte bli någon jag inte är för att jag håller på fast vid en idé i mitt huvud. För att jag vill så gärna ha det på ett speciellt sätt. Och när universum känner att du verkligen är där, är sann, levererar hon underbara lösningar för dig. Du måste bara ha tillit och tro. Att allt som ska hända i ditt liv kommer att hända. Och allting kommer att bli bra. Gör ditt jobb bara! Skala av de dåliga mönstren och fasonera i din själ. Svettas ut det dåliga sockret i din kropp och ge ditt ansikte lite rosiga kinder och ett leende. Var sårbar, var glad, var stark, lev. Be very much alive.
