Det känns som att få drejja är många kvinnors dröm. Jag vet inte riktigt varför. Kanske är det närvaron och att full konservatorn som krävs för att göra det möjligt som gör det. Att få skapa någonting vackert men också användbart. Min första gång med min fantastiska lärare Åsa på Wallåkra stenkärlesfabrik var över all förväntan. Och jag tycker det gick riktigt bra. Det var något alldeles speciellt att också få hålla vår planets historia mellan mina fingrar. Träd och växter som genom årstider och väder brutits ner till den lera jag nu höll i mina händer. Och nu satt jag där och försökte forma det till något användbart i mitt liv. Jag kan helt ärligt säga att om jag hade råd skulle jag kunna köpa så många olika kärl i butiken för att byta ut plast och annat i mitt hem. Jag antar att jag får ta en sak i taget. Jag kommer definitivt komma tillbaka för att lära mig mer. Och göra min egna te servis. Om jag får möjligheten. Att avnjuta en kopp te eller kaffe på morgonen med jorden skönhet i mina hand…. Woaw!!! En dag så!! Tack Åsa för en fantastisk upplevelse!
