Det var länge sedan jag såg ett sådant privat engagemang i miljön. Aldrig tidigare har vegetarisk mat och vego alternativ varit så hårt marknadsförda på restauranger och mataffärer. Och ingen är gladare än jag. Mitt engagemang började på 90 talet med " Det naturliga steget" och jag var en envis miljökämpe som satt timmar med min fars goda vän Stefan Edman och pratade om vår vackra planet. Så min eld har brunnit länge. Men precis som för alla andra går det upp och ner. Och i och med att jag flyttade till mallorca blev flygandet en last som jag fick kompensera med att sälja bilen och vara ännu noggrannare med vad jag handlade. När förra sommaren i Sverige blev så otroligt varm njöt det flesta rejält. Och när sommaren började närma sig en varm september började svenskarna fundera över om det inte var ngt som var fel. Enda sedan dess har människor gått mer och mer in i miljötänk och på en nivå som nästan är aggressiv. Vilket förvånar mig. God miljö handlar ju inte bara om den värld som är utanför oss. Utan också den inom oss. Vad vi skapar för känsla i varandra med skuld och dömande. För mig är en ilsken elak miljö aktivist värre än en snäll bilkörande inte fullt så medveten aktivist. För miljön utanför oss är ett långt projekt. Vi har förstört vår natur i många generationer och det kommer krävas aktiv val NU för att påverka vår framtid men också tålamod. Den dåliga miljön vi ger varandra inombords är NU. Den sker nu och inte i framtiden. Den är minst lika viktig för annars är den passionerade miljöaktivisten bara en människa med tomt prat. För allt grundar sig i empati för våra barn, nästa generation och vår jord. Och den empatin och omtanken får ingen solid grund om vi inte också visar den till våra medmänniskor här och nu, inte sen. Kärlek måste vara grundfundamentet i allt, annars tror jag inte på det. Och frågan är.... om vi åter igen får en klassisk svensk sommar nu i år. Med regn och rusk som vanligt. Kommer svenskarna pusta ut då och börja flyga igen och lägga sin aktivist på hyllan? Hur ärliga är svensken med sitt engagemang? Hur genuin och äkta är DITT engagemang? För jag värderar inte i hur mycket folk skriker att vi måste vara rädda om miljön. Jag värderar hur mycket vi är empatiska och omtänksamma i ALLT. Från att stänga av vattnet när du borstar tänderna till att dra ner på flygandet. Till att resa dig upp för en äldre på bussen och hämta kaffe till en kollega. En person som som kaxigt och lite segt skriker " jag flyger aldrig igen" men kör bilen till stormarknader och köper plast och sitter vid sina energiätande datorer är för mig helt ointressant. Att brinna för miljön är ett hjärtesak. Det har sin rot i omtanke, kärlek och empati. I så mycket det är möjligt. Sedan om de har en sk bensin bil det har jag överseende då. Vi alla ska göra så gott vi kan. Och tänka till vart vi kan göra en förändring. Inspirera!! Inte skälla. Och våga gå i det vackra miljötänket både inom och utanför oss. Det hade varit " Barbros väg." Jag älskar att DU gör så gott du kan. Jag tackar för att du försöker att varje dag göra aktiva val för en bättre miljö. På insidan och utsidan. Tack!! Inspirera mera! Kram Malin Texten och bilden är upphovsrättsskyddad.
