En ung mamma Malin i Järvsö. Att åldras med kärlek vad innebär det egentligen? Men först: Som jag sagt tidigare så är min kropp, mina känslor och mina tankar mitt äventyr och ska av andra respektera där efter. Jag upplever att sociala medier gör att utomstående tror att bara för att vi alla är mer bekanta med varandra genom tex instagram så känner vi inte varandra. Det gör att helt främmande människor kan skriva i kommentarerna: Varför färgar du håret? Varför har du filter , vågar du inte visa vem du är? Osv… När jag lägger upp en bild så tror andra att de ska ha en åsikt om det. Peppa eller dissa. Medan jag alltid upplever att det är en dialog. En möjlighet att själv dela sina tankar om ngt. Inte alltså prata om mig utan prata om sig själv för på kommentarer. Så med det sagt, för jag är i den åldern där jag känner att jag gör precis VAD JAG VILL med mitt liv och ingen annan har med det att göra. Så ska jag nu fortsätta att prata om klimakteriet. Min resa! Så får du gärna dela din. På yogaresa någonstans i världen och jag har precis fyllt 45 Det kommer ju smygande… och så en dag så märkte jag att många saker var annorlunda. Min hud var mjukare och slappare. Mina leder värkte och jag kunde ha ångest lite titt som tätt på natten. Mina slemhinnor i mina ögon och i min underliv blev tunnare och skörare. Jag har dock inte haft en enda vallning 😅 så det är jag tacksam över. Och jag är EXTREMT tacksam över att inte ha mens längre. Jippi!!!! Nu kan jag ha hur mycket sex jag vill utan att bli gravid tex! 😂Men mycket blev knasigt och jag trodde jag var sjuk. Men så var det ju inte… det var ju helt som det skulle vara. 56 år och massor av konstiga saker händer i min kropp. Jag har envis håller fast vid att inte ta ngt östrogen. En hjärtläkare rådde mig att bara rida ut stormen och hitta andra alternativ och det har jag gjort. Som några av er vet använder jag Maca pulver varje dag. Jag yogar mer för mina leder skull och äter mycket mer grönt. Mycket blåbär för ögonen. Jag använder en sensitiv kräm från aco som finns på intim avdelningen på apoteket. Den är min bästis just nu. Min gyn madam ville ge mig östrogen kräm för underlivet trots att jag sa att denna kräm gjort underverk. Men jag har inte plockat ut östrogen krämen. För nu är allt perfekt där nere. ” Hon” är mjuk och lycklig. Förstår inte varför de trycker på mig sånt när det finns andra vägar att gå. Men när det gäller min inställning till mig själv är det svårare. Jag vill tänka att jag ser gammal och ful ut men så tar jag mig i örat. För om det är ngt som gör huden trött är det negativa tankar om sig själv. Så jag försöker bara älska mig själv helt och fullt. Och älska min ålder! Min resa hit har ju varit fantastik och snart är denna jobbiga tid över. Det gäller bara att kämpa sig igenom förändringarna och hålla om sig själv på alla tänkbara sätt. Men som sagt det går verkligen upp och ner. Och när jag letar bland bilderna på mig själv från unga år till nu ser jag ju samma underbara människa som jag vill känna mig som. Jag ser likadant ut men äldre bara. Och konstigt vore det annars. Allt som används mycket slits ut. Som cyklar! Det betyder ju ändå inte att man behöver sluta använda den. Alltså gamla cyklar har ju verkligen sin charm. Lite smörjmedel, lite färg och lite kärlek så kan livet rulla på vidare. Det finns ju så mycket att uppleva och tiden är alldeles för dyrbar för att lägga den på dålig självkänsla. Nej nu börjar livet del tre!! Eller vad känner du? Obs! Jag är inte intresserad av dina tankar om mig. Jag behöver inte ditt pepp. JAG behöver stärka mig och DU behöver stärka dig där du brister i självkänsla. Det är då det blir hållbart och innerligt och djupt! Jag är intresserad av dina egna reflektion runt åldrandet och dig. 😉 Och om du har egna tips och råd. Kram!
