Veckan då alla är hemma i Järvsö. Jag har tillåtit mig vara med familjen och med barndomsvännerna i några dagar. Låtit arbete ligga åt sidan och prioritera gemenskapen med de som är nära. Fylla på batteriet av samband och närhet. Så fort vi kommit tillbaka från Masesgården var det dags för den årliga festen hos vår barndomsvän Bitte Stümer och hennes familj. Hon och hennes son fyller år i juli och hennes syster Nina som också står oss nära är hemma ifrån Frankrike med sin familj. Temat var som alltid Cowboy. Jösses vad jag dansade!!! Min vän Maria och hennes Mats var också på festen. Jag och Kristin passar också på att samla ihop våra barn för en helg där vi alla får vara tillsammans, rensa och städa i huset och i trädgården. Och njuta av goda middagar tillsammans. Allt efter som veckan började droppade Kristin och hennes pojkar av och jag och Martin blev kvar med mina barn och Christophers Amanda. Kristin hade städat ur mammas glasveranda så vi åt middag där. Det blev också mycket pyssel i trädgården och vi plockade massor av vinbär hos vår vän Harry. Det är så himla nice att se hur barnen växer som människor och individer för varje år som går. Hur de skapar sina egna mönster och rutiner. Det är ynnest att få betrakta dom lite från sidan men ändå nära. Engelska Stockrosor har jag planterat för Martin ska känna sig lite hemma. Vinbärskörd Eftersom min yngste son pluggar på internat så tar jag vara lite extra på tiden med honom. Han är 19 år nu och behöver inte sin mamma men hans mamma behöver få vara med honom. Så jag insöp vart enda samtal och varje stund jag fick med behörigt avstånd så stackarn inte skulle känna sig iakttagen. Han är en sådan mix av mig och Tommy men även min pappa. Hela sommaren har han jobbat på Lill-Babs museum och serverat på Lanthandelns resturang. Många dagar dubbla pass. Så rädd för att jobba är han inte. Ja det har varit en underbar vecka och nu är jag påväg till Marstrand för den årliga sommarveckan på Tofta som börjar på måndag. Och på sätt och vis känns det också bra. För hur mycket man ön älskar sin familj så känner jag att vara så här nära inpå varandra med så många olika viljor räcker i små doser någon gång per år. Att ha alla så här nära och ständigt behöva anpassa sig, jösses då blir jag nog galen. Ska bli så roligt att träffa alla yogisar. Men först i helgen är det en helg kurs som jag håller i utifrån min bok Frihet. Med verktyg som jag använder för att bli en bättre version av mig. Det är ju ett ständigt verktyg. En balans mellan att vara en god människa och att sätta gränser. Det är inte alltid så enkelt men varje dag kommer vi närmare vår önskan om inre Frihet. Att välja glädje och att vårda varje dag vi har här på jorden. Barndomsvännerna Bitte, jag, Nina och Kristin i mitten och alla våra barn och barnbarn. Namaste, Malin
