Landar i Göteborg med löpsedlar om Timell, Virtanen och Kronér och tappade fullkomligt hakan när Mats på Tofta Retreat gick igenom med mig det som hänt. Alla dessa män har jag träffat flera gånger och jag fattar ingenting. Vad har gått fel i deras liv, från start eller i livet för övrigt, som gör att detta blir deras väg att gå? Jag har lust att skrika ”men hur i helvete tänkte du nu ” till var och en av dom. Men jag vet att dom och alla män som känner igen sig i detta badar i skam just nu och jag behöver inte sparka på någon som redan ligger. Det är inte den jag är. Dom vet att jag och hela Sverige vet och det räcker. Och jag ställer mig direkt tanken ”gick jag rätt väg med mina barn? Med mina söner och döttrar... ?” Och det bränner till i hela mig. När mina döttrar skrev ” #Metoo trodde jag att jag skulle börja kräkas på plats. Lejonmamman i mig ville slita upp halsen på den man eller kvinna som tog sig rätten till deras kroppar eller tog sig rätten att bryta ner deras självkänsla. Men... jag skrev ju #metoo också och troligen min mor likaså. Så jag visade troligen vägen för länge sedan och det gör vansinnigt ont i mig. Och jag ber innerligt att de varje gång det hände vågade säga ” Ursäkta mig men vad fan gör du? ” Det är viktigt att vi kvinnor tar ansvar för alla gånger som vi inte vågade säga nej och frågar oss varför vi inte vågade. Varför vi inte gick. Och hittar svaret till varför, i hemmen, skolan och samhället. Precis som männen måste ta ansvar över varför dom tog sig friheter. Vart dom tappade respekten för sig själva för det är inget ärbart i att missbruka en kvinnas kropp fysiskt eller verbalt. Eller förminska någon. Det finns ingen självrespekt i det. Tvärtom om. En man, eller kvinna för den delen, som förminskar någon annan visar bara att dom vill sänka någon annan för att själv komma högre än på den låga plats dom själva känner att dom befinner sig. Finns inget ärbart i det. Jag tycker att det är bra att detta kommer upp till ytan men det får inte göra att vi kvinnor och några män slår hårdare och hårdare på just dessa män eller andra i sociala medier. Vilken energi skickar vi ut i universum då? Att bli skriven om på detta sätt är straff nog tro mig. Att veta att alla ens vänner, barn och vänner få lida på grund av ens pissiga val är en sån jävla käft smäll som räcker långt. Vi behöver inte sprida dynga på sociala medier om hur ”sjuka” dom är. Jag menar att hugga huvudet av maskrosblomman ger bara mer maskrosor. Roten måste upp. Vart var ni män som skulle visa vägen för hur män behandlar en kvinna? Ni fäder. Vart gick det fel? Och ... kom ihåg, att allt som händer i ditt liv visar vem du är i dina reaktioner och ageranden. Så det som händer nu pga detta, vad sätter det igång i dig och varför? För min egen del är det varje gång jag inte sa nej. Exakt. Inte varje gång en man försökte gå över min gräns utan varje gång jag inte vågade säga nej. Varför vågade jag inte? Och vart gick kvinnorna och männen fel i min omgivning som barn som inte lärde mig att värdera mig högre? När missade våra föräldrar att lära oss barn att respektera varandra? Var det när vi såg våra föräldrar inte respektera varandra? Jag vet att min mormor bär svaret i sin hand där i sin himmel. Jag vet att hon teg som jag och min mor efter henne och jag gick vidare för att ge denna ” gåva” till mina döttrar. Men nu är det nog med det. Fan att det skulle ta mitt halva liv innan min självrespekt var tillräckligt stark... Så jag frågar dig, vet du med säkerhet att dina söner inte klivit över gränser med en kvinna? I litet eller stort. Eller dina döttrar. För jag vet ett gäng kvinnor som är jävligt bra på att psykiskt förminska sina män eller använda barnen som verktyg i skilsmässor mot sina män. Vi mödrar i generationer uppfostrade dessa männen helt jäkla fel tillsammans med ett gäng pappor. Liksom vi missade att uppfostra våra döttrar till att säga: ” Det här är min kropp och JAG bestämmer VEM som rör min kropp och det är INTE DU.” Och dom män som gått över gränsen ska absolut ta sitt ansvar och söka hjälp. Men i grunden handlar det om respekten inför varandra och oss själva. Hur långt kan vi gå för att förminska någon annan för att höja oss själva eller nå vårt egoistiska mål? Kvinnor eller män. Männen hängs nu ut som exempel och det är dags att vi gör en förändring. Men det är väldigt intressant och läsa vad vi kvinnor skriver i media och på sociala medier för det visar också vilka vi är. På gott och ont... Det visar mycket förakt, hat och möjligheter att bakom en mobil slå hårt. Jag blir inte imponerad. Tyvärr trycker jag inte alltid ?? Stå upp för varandra men det får inte bli blodbad eller Franska revolutionen och en massa avhuggna huvuden. Vi har blivit brända som häxor en gång pga av den kristna missunnsamheten och männens kontroll över den feminina visdomen och kraften. Det värsta som kan hända nu är att våld föder mer ilska och våld i oss. Då har det onda vunnit. Gå inte dit. Snälla... gå inte dit. Bli inte som de män som gick fel. Och glöm inte hedra de män som gör rätt. Den feminina kraften står för beskydd, omhändertagande av barnen och kärleken. Stå stark i det. Visa vägen. Den rätta vägen. Tänk om detta är livets test att se om du walk as you talk? Skammen är nog. Hatet och elakheter behövs inte. Nu behövs mod, rättvisa och en plan hur vi förhindrar att detta sker igen. Och hur vi bygger upp den respekt vi tappat inför varandra. Kom ihåg vad din intension är med allt du skriver om detta på sociala medier eller medier. För det kommer bli din verklighet. Den känsla du bär inom dig när orden skrivs. Är det hat, föder du hat. Gå inte dit. Namaste! Malin
