Ibland när jag har haft en intensiv jobb yoga period, då kan jag protestera mot yogan. Jag bara vägrar göra den. Jag hittar på massa andra saker istället. Men sedan efter 1,5 till 2 veckor så börjar min kropp säga ifrån. Och då är det faktiskt bara att lyda. Även min lilla panik ångest som kan komma ibland gör sig till känna just om jag inte haft mina nervbanor under uppsmörgning på ett tag. Det liksom drar ihop sig i bröstet och andningen blir krångligare. Så imorse var det dags att rulla ut mattan igen. Sätta på en kom te och lite Deva Premal på högtalarna. Med en skön avslutning med davidjis meditationer. Ljuvligt!! Ha en fin dag nu alla, Kramiz