Morgonljuset tar sig in genom köksfönstret. En av mina bästa stunder på dagen är när jag och Nala går här tillsammans i tystnad. Vi älskar Martin men ni som fattar fattar. Den där stunden av egen tid och du får njuta av den utan att prata om annat. Och jag älskar verkligen morgonen och när solen tar sig in i rummet, belyser vissa saker du älskar som om de var i ditt enda fokus. Jag tycker om när allt är i sk tavlor. Jag är inte manisk med städning men jag tycker om när det är ordning och vackert när jag vänder blicken till just den delen av rummet. Vintervårsolen visar att det är snart dags att tvätta fönstren men inte idag. Det är flera minus ute så det får vänta en månad till. Men annars känns allt bra. Mammas favorit färg var rosa så igår köpte jag en kruka med rosa rosor som jag förhoppningsvis kan sätta i jorden i maj. Men nu står den här och fångar min uppmärksamhet när dess kronblad badar i sol. Så hur gick det för mig igår med min fasta? Det var extremt jobbigt!! Koffein och socker men också bröd är verkligen svårt att sluta med. Det känns i hela kroppen. Koffein och socker för att det är beroendeframkallande och bröd för att jag ÄLSKAR det. Jag klarade hela dagen utan kolhydrater men på kvällen sprack det. Jag som älskar att knapra på ngt på kvällarna försökte in i det sista men sedan blev det tre riskakor med sardiner på. Ja ja jag vet det är absolut inget fara med det i hälsosynpunkt men det är inte fasta och var inte mitt mål. Fasta handlar ju också om att bemästra och kliva över svårigheter. I den andliga traditionen handlar det om att stå upp för sig själv och sin tro genom det svåra. Att visa att man är dedikerad uppgiften. I kosten handlar det ju om att ren systemet från socker och det var verkligen olidligt jobbigt. Jag hade huvudvärk, kände mig seg och trött och när jag skulle sova kröp det i hela kroppen. Min tinnitus hade en symfoni som absolut INTE var den bästa jag hört. Tinnitus är ju dock bäst när symfonien inte hörs alls. Nu var den på högsta volym och det var inga vackra harmonier . Men jag lyckades rensa i alla fall! Kontoret och alla papper börjar nu hitta sin rätta pärm och massor av papper och kuvert är slängt. Idag ska jag iväg till mammas hus och pyssla lite för några vänner till oss ska bo där i helgen. Så då blir det att rensa där också. Och så ska jag till min syster Monica på morgonenmöte gällande mammas museum och loppisen vi ska ha med hennes saker i sommar. 7 år senare har vi fortfarande lådor av hennes saker. Och sedan har vi ju konserten för Lill-babs stipendiet den 1 maj. Så det är mycket att fixa med när jag ändå är här uppe. Sedan ska jag förbi min morbrors fru Lena och hämta en tavla jag har köpt av henne. Hon målar ju utifrån vägledning från sin guide och jag har alltid velat köpa en men inte hittat den jag villa ha. NU har jag det!! Att vända ansiktet mot solen har alltid varit så viktigt för mig både fysiskt, mentalt och andligt. Och tavlan symboliserar det för mig. Tavlan heter ” Livet talar”. Hennes vägledare säger bl.a. : ”Svaren får ni när ni ser och lyssnar. ”. Så då vill jag passa på och tacka er alla som delar med er av tankar, upplevelser och känslor i livet här på bloggen. Tillsammans kan vi hålla om varandra och också se att vi inte är ensamma i livets berg och dalar. Det är så viktigt. Lova mig bara, att om ngn någonsin skriver ngt elakt, ignorerar det bara. Ge de inte en sekund av er tid. Det är det dom vill. Gå in i tystad och be för att deras sår en dag läker så kärlek får plats i deras hjärtan igen. Nu ska jag göra min lilla morgon ritual igen. Ta en promenad med Nala till vattenfallet och skölja av mina fötter och min ansikte i det kalla vattnet. Där varenda liten vattenmolekyl ifrån snö och regn tagit sig igenom blad, rötter, jord och inre vattenkällor för att nå mina hud. Nära naturen… det är då vi läker. Men framför allt piggar det upp mig. Förhoppningsvis mer än vad kaffe skulle gjort. He he. Stor kram min blogg vän! Malin
