Vilken toklycka!! För två år sedan var jag i Sri lanka och surfade på en yogaresa med Surfakademin. Något hände den gången i vågorna som gjorde mig rädd. Och sedan dess har jag inte velat vara ute på dom gröna större vågorna. Men denna resa bestämde jag mig för att våga igen för det är mycket mer kämpigt att balansera på de skakigare vitvågorna. Jag bad min vän Richards son Elijah hjälpa mig så i dag var det dags. Det var inte många vågor när vi kom vid 3 tiden på eftermiddagen men de som kom var breda och stora. Vi fick paddla ut en bra bit ut innan vi satte oss på brädorna och väntade. Elijah sa till när det var dags och sedan var det bara att hoppa upp och åka It was AMAZING!!! Jag var inte det minsta rädd, var långt mycket bättre än jag trodde och jag tog den ena vågen efter den andra. Egentligen fanns inget problem mer än jag måste paddel lite mer om jag ska ta dom utan hans hjälp. Helt euforisk konstaterade jag att jag väntat alldeles för länge på att ta mig ut igen. Men Elijah ja att de vita vågorna har varit bra träning för mig för nu fanns inga hinner längre. I am a surfer lady. Lycka var ju att även ha min bästa vän Tess med mig. Denna resa är hennes första surfresa och idag tog hon två gröna vågor såååå snyggt. Tack universum!! Vad mer är möjligt!! ❤️ Kraaaaam
