En gång i tiden vad gården Willes fylld med blomstrande rabatter och potatis och jordgubbsland. När de som bodde här sist blev äldre och flyttade till äldreboende täcktes alla rabatter över med jord och gräs sådde igen allt. Förutom en liten rabatt som var så gott som igenfylld med bark. Potatis och jordgubbslanden arrenderades ut till grannen för att låta bete växa två gg per år. Allt detta är fullt förståeligt när ingen finns här att sköta det. Och nu är det vår uppgift att börja om, plocka fram gamla bilder och se vad som fanns men också ta skott ifrån trädgården hos mamma. Där har jag även planterat blommor som jag haft i mina tidigare trädgårdar som att invänta den plats som en dags skulle bli min. Nedan ser du bilder från mammas trädgård och pionerna tog jag med mig från Svenssas där jag bodde när barnen var små. Allt kommer ta tid förstås och jag vet ju att mycket kommer inte vara klart förrän nästa sommar. Men jag behöver ju börja nu. Redan längtar jag efter att stockrosor, malva, rosenskära och pionerna ska ge frön så jag får plantera dom här hos oss. När jag var barn hade min pappa en båt som han kallade Målarlisa. Jag älskade det namnet och har burit med mig det sen dess. Då jag lagt ut bilder och filmer från mina trädgårdar vart jag än varit har jag kallat det #målarlisastdgård . Helt ofattbart att den nu ska få bli på en plats som vi äger och jag får skapa den efter min, mormor, mamma och moster Birgittas kärlek till blommor. Och engelska trädgårdar som jag också har en stor kärlek till och mer än någonsin nu när jag har Martin. Det är som att börja med blankt ark… och jag tänker inte ha bråttom. Och vi försöker göra det utan att gräva så mycket och vi blandar i organiskt material direkt allt eftersom vi har. Vi har börjat med potatislandet där vi även satt lite broccoli och morötter och rödbetor. Där har vi lagt på allt från klippt gräs och vissna blommor. Och grävt ner matrester ( inte animaliska). Idag tryckte jag ner lite jordgubbar som blev över för att se om dom kan självgro sig så det kan få lite fart till nästa sommar. Blir det inget så blir det åtminstone bra jord. Idag fick vissna pioner bli vacker bädd bredvid bark från tall. Och runt purjolöken ligger nu gurkblad. Älskar att försöka nya saker för om det är något jag har så är det gröna fingrar. Men det här kan bli hur knasigt som helst eftersom det går emot alla gamla trädgårdsväxter av ordning och struktur. Något jag ändå inte tycker om. Här flödar allt på känsla. Jag liksom känner in… I den lilla rabatten som var kvar har jag satt purjolök, grönkål, broccoli, ringblomma och något jag tagit med mig från mammas hus. Som tex en ros som satt väldigt tråkigt till i mager jord vid Häcken. Dragon och riktig johannesört som jag satte under pandemin norpage jag små skott av. Just nu ser den lilla rabatten ut som någon som bara slängt in färger i en salig röra på det vita arket men det kommer bli bra nästa sommar. Nu får det bli lite som en bäbiskuvös. Jag har även köpt fröer som ger biologisk mångfald och som gör bin, humlor och fjärilar lyckliga och tryckt ner dom lite överallt i rabatten. Ute på den stora gräsmattan där de tidigare haft rabatter har vi satt ett plommonträd som vi fick i inflyttningspresent. Det får stå där med de två äppelträden och hallonbuskarna som jag tog med mig från Maseagården. ÄLSKAR dom hallonen!! Martin har lagt papp och sedan bark runt omkring alla fruktträden. Inget blommar just nu förutom alla mina pelargoner som verkligen älskar att vara här. Potatisen växer fint men bäst växer mandelpotatisen som är i en hink på trappen. Och idag knaprade jag de två första rejäla bladen från vår grönkål. Imorgon kommer min första barnflicka Kicki och hon skulle också ha med sig lite blommor eller frön. Spännande att se vad det blir. Nä jösses nu är jag hungrig!! Dax för moläta på Stenegård! Där ska jag även köpa färsk getost för det är bland det bästa jag vet med ringlande honung. Och så ska jag köpa ägg av fina Anna Stegs. Kram på er och livet halvtid på landet.
