Det är så väldigt mycket man behöver ta in av förändring i den här ålder tycker jag. Vi blir mer grå i hårbotten. Mensen slutar och huden förslappas. Barnen flyttar ut och så lite Corona i världen på det. Jösses!!! Och så är det ju det där med hörseln. Jag har haft tinnitus sedan ungefär 10 år tillbaka och till en början brydde jag mig inte så mycket. Jag tror att yogan gjorde att jag lätt kunde meditera mig ifrån det och inte låta det vara i mitt fokus. Men med åren och också med oron den senaste tiden har jag börjat höra sämre av att tinnitus blivit tydligare. För ett år sedan besökte jag vårdcentralen och fick en tid för besök hos öronläkare. Bara för att se så det inte var något sjukdom som gjorde det. Det var det inte. Min öronläkare rekommenderade mig ett företag som heter Lyhörd och som samarbetade med landstinget. Då kunde jag nämligen få bidrag till hörapparat. Pennie hos Lyhörd gjorde ytterligare en test och det var tydligt att jag hade en tinnitus problematik. Om det var åldersrelaterad nedsättning skulle hörsel droppa mer rakt ner. Min hörsel var en vågrätt linje som rörde sig just precis i vågor. Vi pratade om olika hörapparater och när jag gick därifrån kände jag mig inte direkt peppad. Jag tänkte " Nej jag gör lite yoga och så kanske tinnitus släpper" Jag kände mig inte riktigt redo för hörapparat. Då erkänner man ju att man blivit äldre och många skulle fråga. Mitt ego sa nej. På sommaren kom en kvinna som var yngre än mig på en av mina yogakurser. Typ i 40 års åldern. Hon hade tydligt hörapparat på båda öronen och skämdes inte det minsta. Jag tänkte att hon kanske hade ett medfött fel men så var det inte alls. Hon hade helt plötsligt successivt fått sämre hörsel och blev vän med den tanken. " Det är så mycket man missar bara för att man låter egot äga" Det gav mig en tankeställare. Nu den senaste tiden har jag känt att nej nu fasiken räcker det med ego. Jag märkte att jag ofta låtsades som jag var fokuserad på ngt annat när jag inte hörde och skyllde på det. Jag var trött på att inte acceptera mitt handikapp och jag kände mig bara idiotiskt dum som inte bara tog tag i det. Tramsig! Så jag tog kontakt med Pennie igen och idag var jag där. Det nya hörsel testet ser ni ovan. Hon sa att min hörsel blivit en aning sämre men så pass lite att det kan bero på dagsformen. Hade jag sovit sämre? Var jag mer orolig en vanligt så tinnitus var starkare pga det? Hon frågade också om jag hade bettskena vilket jag inte hade och ja jag biter ihop käkarna på natten och ja jag visste så väl att det påverkar tinnitus. Kanske t o m framkallar den. Men bettskena hade jag inte heller tagit tag i. Åter igen för att jag tidigare skämts för att ligga bredvid martin med den i munnen. Sååååå tramsigt! MEN vi är redo när vi är redo. Och när jag har dålig syn skaffar man glasögon. Bryter man benet får man gips och kryckor. Så nu får det vara slut tramsat! Jag ville inte missa ETT ORD TILL som mina barn, Martin eller vänner sa. Pennie visade mig olika hörapparat och sa att det finns bra bidrag att få via landstinget. Hon sa till mig att gå hem och känna på saken. Läsa igen broschyrerna och läsa mer om landstinget olika lösningar på deras hemsida. Men jag hade redan bestämt mig. Jag hittade ett par som jag verkligen gillade som laddade upp sig själv precis som mina airpods så inga batterier behövdes. Plus att jag kunde koppla den till mobilen, vilket du kan med de flesta nu. Och de var smalare i formen och jag har väldigt små öron så då sitter dom bättre. Pennie sa något som berörde mig. Hon sa " många äldre ( 70 och uppåt) undviker hörapparat för att de inte vill upplevas som gamla men istället upplevs dom som lite dementa och frånvarande. Att de blivit äldre när det egentligen handlar om att de inte hör och då ser frågande ut. DET är något jag inte vill att någon någonsin skulle känna när de pratar med min pappa. Han är ju glasklar i huvudet. Så vi kanske får hjälpa varandra att se det positiva med att dessa möjligheter finns. Och tänk vad mycket vi missar bara för att vårt ego inte vill acceptera att vi hör sämre. Våga vägra egot! Och älska livet helt och fullt tillräckligt mycket för att höra allt som det har i sin gåva till oss. Tack Pennie för ditt enormt vänliga bemötande och förståelse i mitt möte med acceptansen och min hörsel. Tack till mig själv som tog modet ännu en gång i hand ♥️ Kram Malin
