Promenerar från tåget och hem till huset i Järvsö. Tänker på samtalet som jag nyss hade med hyresvärden och om han hört något från hyresnämnden än och han hade inte hört något. Vi båda står ovetande inför en oändlig kö av folk som vill ha beslut och besked. Där står vi på samma plats. Där är vi lika och förenade även om vi vill olika saker. Vi samtalar också om skidåkning, vi är trevliga och artiga för båda vet att han har inget emot mig personligen och jag har inget emot honom heller. Att kunna skilja på person och sak är viktigt. Det blir en bättre värld då tror jag. Om vi kunde tex skilja enskilda handlingar från person så skulle flera familjemiddagar bli roligare. Om vi kunde lägga det vi är oense om åt sidan då vi behöver det och mötas där vi är som människor istället skulle livet bli så mycket enklare för var och en av oss. Skilsmässoföräldrar skulle kunna förenas i samtalen om barnen och låta ilskan och det sårade som par får vara en enskild grej som inte får påverka något annat. Middagar med gemensamma vänner skulle kunna fortsätta, åtminstone så småningom om vi bara separerar handlingar och saker vi är oense om åt sidan. Det är väldigt sällan någon gör något eller säger något för att de faktiskt är elaka eller vill såra dig. 80 % av allt en person gör kommer ifrån den egna ryggsäcken och handlar inte om dig. Då kan det ju vara bra att DU inte gör det till ditt. Och du gör det till ditt om du låter det bli ett drama som påverkar dig. Nä, låt dom behålla det. Empati brukar underlätta. Jag vet ju att min hyresvärd kämpar för sitt företags intressen. Om jag flyttar kan de tex få in mer pengar på att göra om det till kontor som i resten av huset. Eller så följer de reglerna och det kan jag också förstå. Det är ju hyresnämndens uppgift i så fall och bestämma vem som har rätt eller fel. Men som person är ingen av oss elaka individer som vill varandra illa. Allt jag gör handlar inte om honom. Allt han gör handlar inte om mig. Samtalet avslutades med att vi båda önskade varandra en trevlig helg och att vi skulle höras vidare längre fram i hopp om att vårt gemensamma ärende snart kommer upp. Så vi slipper ovissheten. Att förstå varandra och skilja på person och sak är en konst och inte lätt. Men i ärlighetens namn handlar det om ren egoism från min sida. Jag mår jag bättre av att inte ta detta personligt. Jag mår bättre av att tänka att detta görs inte emot mig. Och jag mår bättre av att prata med min hyresvärd som en människa å ena sidan så kan vi kämpa för våra olika intressen i ämnet när det är dags. JAG mår bättre av att vara en bra människa. Och av att vi är trevliga. Det mår vi båda bättre av. Och jag vill mår bra. Den inre känslan jag bär är alltid mitt val. Att göra det personlig eller inte. Mitt val och värd varenda sekund av träning. Tänk på det. Välj det goda. Att leva och att växa som människa är en konst. Inte är det speciellt enkelt. Men vill du bli riktigt bra på något måste du träna. Även när det gäller att vara en god människa. Kram Malin
