Det är alltid lika spännande att se hur mina yogis öppnar upp och kliver fram under bara fem dagar. När de kommer är de som larver i sina puppor där de gömt sig ett tag från att känna för mycket eller bara av rädsla att inte vingarna bär. De kommer hit för att de vill ta sig ur puppan, på så sätt är de redan på väg när de anmäler sig. Och även om de tycker att puppan är rätt trygg och skön vet de så väl att de behöver släppa taget om den. För deras längtan att bli fri är större än tryggheten i det som är så bekant men väl över bäst före datum. Och idag har jag betraktar deras vinnarslag där de nu sitter på sina grenar redo att släppa taget och låta vinden bära dom. Vackra, sköra men flyga det kommer dom. Vackra vackra själar vad jag älskar er i ert möte med er själva. Ni är fasiken magi!!!
