Hamnade hos min vän Cia och hennes Anders ikväll och blev bjuden på en kantarellsmörgås med egen plockad svamp. Vilken lycka! Jag bröt min fyra veckor utan gluten gladeligen och njöt var enda sekund. Vi satt i hennes nya växthus och njöt av kvällssolen mitt ibland enorma gurkor och små tomater. Jag och Cia har känt varandra i många år och har haft långa samtal om livet tillsammans. Åren på Mallorca och lite familjeangelägenheter har gjort att vi inte setts så mycket men det senaste året har vi haft våra samtal igen.Och med riktiga vänner är det ju så. Vi bara fortsätter där vi slutade sist oavsett åren som gott. Hon är verkligen en fin vän som jag tycker oerhört mycket om. Hennes pojkvän Anders är lugn, stabil och rolig. Martin gillade honom på en gång. Nästa gång vi åker upp ska vi plocka trattkantareller tillsammans. Det har ju ändå regnat tillräckligt för att det ska bli ert bra svamp år. Tror ni inte? Stor kram på er alla!
