Jag vet inte alls hur du känner men jag är ju en sådan där hopplös romantiker som tycker om manliga och kvinnliga små beteenden. Jämställdhet är en självklarhet men ibland så är det bara så mysigt att få krypa in gamla föreställningar. Jag tycker tex om när Martin kör bilen. Självklart kör jag också men oftast är det han som tar den platsen och jag fullkomligt njuter av att få sitta där bredvid och bli omkring körd. Dessutom är jag mycket mer försiktig än han så det tar längre tid om jag kör. Jag älskar när han betalar. Jag swischar honom nästan omedelbart och vi har en app där vi har koll på våra gemensamma utgifter. Men det är bara så himla mysigt när alla tror att min man bjuder mig och jag kan få låtsas att det är så. Självklart händer det också, att vi bjuder varandra men du fattar. Jag tycker om att pyssla om honom. Göra hans te på morgonen och ge honom massage när hans rygg är trött. Han är dessutom väldigt duktig på att ge massage han med. Jag tycker om känslan av att jag är liten bredvid honom och hans starka armar runt omkring mig. Jag tycker om när han går före mig när vi tar oss igenom folkmängder eller är på fest och han håller stadigt i min hand bakom sig. Jag tycker om när vi hämtar saker åt varandra i små kärleksberättelse för det är det som håller oss samman. Ömheten om varandra. Jag tycker om att han läser BBC nyheter på mobilen bredvid mig på morgonen och sedan berättar för mig vad som händer i världen. Ja vi tycker om kvinnligt och manligt på många olika sätt. Och kanske är det inget problem att ha det så om man innerst vet att jag klarar mig själv också. Vi båda gör det. Vi tycker bara om den där lejon och lejoninna grejen. Sådana är vi. Kram
