God morgon! Eller ... klockan är ju redan 10.20 när jag nu börjar med att slå ned tangenterna med ord från medelhavet. Hoppas helgen har varit fin än så länge och att det nu väntar en skön och lugn söndag. Igår så vaknade jag sent. Det var så otroligt skönt att få sova ut. Och bara en halvtimme efter att jag vaknat står det " Kaffe?" på min mobil. Det är från Morten som tänkte åka ner med familjen till mina kvarter för en kaffe. Och även om mina planer var något helt annat. Som att t e x ta en lång dusch, fixa till mig i lugn och ro för dagens äventyr och äta en långsam frukost så är det ju bland det bästa jag vet att hänga på våra lokala kafeer och prata med grannarna. Dessutom har Fibonacci den krämigaste latten och varma fullkorns croissanter... Fasiken! Det skulle bli svårt att stå emot. Och mycket riktigt, tjugo minuter senare vandrade jag ner för gatan med håret i en knut och rejält sömndrucken. På vägen ner ser jag att Tino har öppet på sin chokladbutik. Har har gjort om i lokalen så det känns mer välkomnande för kunden och så har han nu även har en möjlighet att sitta och jobba där med andra saker än att bara göra fantastisk choklad. Tino är från Tyskland och kom till ön ett år före mig. Jag berättar i boken " Mallorca i mitt hjärta" hur vi började träffas på olika kaffeer av en slump. Oftast satt någon av oss själva vid ett bord och jobbade med våra datorer. En dag var det tomt med platser så vi fick dela bord. Och där och då började en av mina grannvänskaper här i Palma. Han har lärt mig så otroligt mycket om choklad och ekologisk överhuvudtaget. Men han är även grymt bra på kaffe och dess varande eller icke varande så den " kursen" åkte jag också på. Han är ett enda stort leende och en av dom jag verkligen älskar att springa in i här i våra " hoods". Lagom till att Tino ser mig i dörren hör jag Morten och Anette ropa lite längre upp på gatan. Dom är från Danmark och när vi alla möts upp i dörren på Cachao bjuder Morten in Tino att ta en kaffe med oss. Butiken ligger ju bredvid så han kan lämna den öppen och ändå se när kunderna kommer. Han tar med sig sin nya choklad med smak av kardemumma, kanel och ingefära att njuta av till kaffet. Det blir min frukost idag. En timme senare har vi avnjutit både kaffe och te och samtal om ekologiska produkter ( är det verkligen ekologiskt eller ljuger dom... ), Costa Rica och hurvida vi firar nyårsafton eller min dotter Loves födelsdag som är samma dag ( självklart hävdar Love med ett leende att hela världen firar just hennes födelsedag och inget annat) och vi samtalar förstås om hur det är i våra kvarter nu för tiden. Under samtalens gång kommer min dotter Love ner, Boris från Tyskland kommer och han har varit på ön i fem månader och börjar sakta men säkert precis som jag gjorde bekanta sig med grannarna. Vår italienska granne Luigi som äger restaurangen Bunkers går förbi och säger hej. Han har börjat yoga hemma och jag får dagliga rapporter om hur det går. Ja det liksom fortsätter så och vi skrattar åt att den lilla fiskebyn Santa Catalina blivit ett litet Venice beach eller Soho, New York med människor från hela världen. Skillnaden är att här är kärnan av Mallorquiner fortfarande fundamentet. Vi är bara gäster. Helt plötsligt hör vi hur en guide står och talar högt för en stor grupp turister. Vi alla blir lite oroliga.... Vem av oss ska nu skämmas för att lugnet i våra kvarter rubbats för att våra landsmän är på besök? Ja det kanske kan tes sig märkligt att vi som själva är sk turister eller inflyttade kan tycka att det är jobbigt när våra landsmän kommer men... alltså det är ju väldigt speciellt nu när lugnet har infunnit sig på ön efter en intensiv turistsommar. Vi precis som Mallorquinerna och spanjorerna älskar lugnet som nu kommer vara fram till april och framför allt en söndag. Och guiderna är väldigt gapig. Men till våran stora förvåning är dom spanjorer och någon utbrister " Dom åker väl hit för att titta på oss och fenomenet hur andra länder invaderar ön Mallorca. Vi är nutidens pirater! " Tiden springer iväg när man har trevligt och nu började det bli ont om tid. Jag och Love skulle plocka upp en vän hemma innan vi drog iväg till bergen och Soller för att plocka avocado och citrusfrukter. Och vi måste hinna äta lunch också i Port de Soller. Den lilla hamnstaden låg helt i stillhet när vi kom dit och sommarens turister är långt borta. Det är ljuvligt behagligt och solen lyser likt en skön våreftermiddag hemma i Sverige i April. Vi äter dagsfäsk fisk och en stor sallad som vi delar på. När solen börjar ta sig bakom bergen i Port de Soller åker vi högre upp för att få plocka moderjords skönheter i solnedgången. Jag är ledsen att kvaliteen på bilderna inte är de bästa men det var skumningsljus... Men jag är säker på att du förstår känslan. Ja nu sitter jag här med en super nyttig smoothie med apelsin, citron, mango, basilika och grönt superpulver. Vi ska nu ta en paus i allt fixande och se på " Så mycket bättre" via nätet. Tacksam över gårdagens påfyllnad i kropp och själ och sinne säger jag nu adios och ha nu som sagt en skön söndag vart än i världen du är. Namaste!
