Den här veckan har jag lite arbeten som jag måste få klart nere i Stockholm. Jag behöver filma online filmer och jag behöver spela in en podd med världens bästa Tess. Jag ska också på möte inför boken " Den tredje våren". Men jag valde att åka ner en dag tidigare än beräknat för att få äta middag med min väninna Cristina. Hon är ju en av de där vännerna som står mig riktig riktigt nära. Och hon skulle åka tillbaka till Skåne på torsdagen så vi hade bara onsdagen att ses. Cristina har en vän som äger en husbåt på Skeppsholmen och just denna kväll skulle han vara där så Cristina styrde upp middagen på hans båt. Vilken lycka! Jag älskar ju Stockholm, det är ju min barndoms stad och det är här jag har mina barn och min familjs ( som Orup sjunger). Och framför allt älskar jag det på sommaren. Men eftersom vi varit så mycket uppe i Järvsö i sommar så har tiden här i storstaden varit knapp. Och vilken lycka då att ha en augustikväll på en båt med utsikt över nybrokajen, Djurgården och slussen!!! Strålande sol och gemenskap. Dessutom var Cristinas vän Johan någon jag har hört om i över 10 års tid nu, så länge vi har känt varandra, och det var på tiden att vi äntligen fick ses och prata, inte bara säga hej som tidigare om åren. Ja det har knappt varit det. Vilken härlig människa! Jag ska nog adoptera honom! Min förläggare Alexandra var också på plats för de har alla känt varandra i typ 100 år och samtalen var fylld av historier om deras förflutna, minnen och förstås min bok. Jag ställde frågan vad det är som dom känner att de är gamla nog att veta idag. Ett kapitel som jag har i boken där jag rannsakat mig själv för att se vad är jag gammal nog att veta men ändå inte gör. Som tex:Jag är gammal nog att veta att:att det här helt lönlöst att slåss med damsugaren för genom alla år har det alltid slutat med att den har gått sönder, det har blivit ett jack i väggen eller jag har slagit mig. Varför gör jag det då fortfarande? Vi har en vanlig klassisk dammsugare med slang och självklart fastnar dammsugaren överallt och det triggar mig något som kopiöst. Jag kan var hur lugn som helst innan men när den börjar fastna, tippa eller snurra, jag blir som skogstokig. Jag kan skrika rakt ut!!! Så jag är gammal nog att veta att jag och dessa damsugar aldrig gått ihop så varför har jag inte köpt en Dyson tex? Det skulle underlätta allt men nej då. Här slåss jag med damsugehelvetet och inte blir jag klokare för varje gång. Bara mer och mer irriterad. Självklart kom vi på en massa härliga kloka saker som vi är gamla nog att veta om oss själva och det blev mycket igenkänning och skratt. Det var en sådan ljuvlig kväll och jag fick den där dosen av Stockholm som jag verkligen behövde och nu ser jag fram emot hösten och vintern i Sthlm. För nu är sommaren snart över och då stänger vi ner sommarboendet i Järvsö och åker bara upp någon helg ibland. Det ska bli så härligt att vara mitt i pulsen igen. Gå på teater, bio och äta mat på restauranger. Träffa våra barn mer och våra vänner och kollegor. Och om jag har tur blir den en vacker höst i stan. Det är bara att hålla tummarna. När jag satt på min plats på övre däck på Johans båt och såg ut över Östermalm, där jag växte upp som barn med mamma och några år senare flyttade även pappa dit, blev jag alldeles varm om hjärtat. Så mycket fina minnen. Och precis som Johan sa när vi satt där på middagen. " Det är inte platserna som är det viktiga utan de minnen som dessa platser bär för oss. " Så sant! Jag har så otroligt mycket fina minnen från mina år på Östermalm från det att jag var 9 år till dess att jag var 52 år pga av mina föräldrar. Och kanske en dag återvänder jag dit. Det är nog en dröm trots allt. Jag kan ju vart enda kvarter där. Även om jag nästan aldrig handlar där utan tar mig över till Hötorgshallen för att få känslan av medelhavet och lite mer humanapriser så är detta hemma för mig. Och fördelen är ju närheten till naturområden för vår hund Nalas skull. Gärdet och djurgården är ju så nära så det är bra för en jakt labrador som behöver mycket rörelse. Men då måste jag nog skriva lite fler böcker för att få råd med det. 😂 Men vem vet... En dag kanske. Tänk att få bli gammal där du en gång var barn. Bra eller dåligt? Nåväl, drömma får man och ska man. Det är något jag är gammal nog att veta att man ska. Då är det större chans att de slår in. Om inga hinder fanns vart i världen skulle du vilja bo på ålderns höst? Kram Malin
